Men, vart tar då all personal vägen?
Till en del vet vi det
en del, ja en ganska stor del av de svenskspråkiga, söker sig till en mer lockande arbetsmarknad på andra sidan Bottenviken - vilket i praktiken betyder att det utbildas för lite vårdpersonal för våra behov i hemlandet - eftersom man inte räknat med ett sådant svinn - kanske inte riktigt som man tänkt sig
men en förvånansvärt stor del av vårdpersonalen slutar och byter branch - till jobb utanför vården och omsorgen - varför?
Frågade just den frågan när vi träffade vårdpersonal härom dagen.
Fick egentligen bara ett svar - ni har nog hört det tidigare, men det tåls att upprepas därför att vårdpersonalen numera hamnar att göra så mycket annat än vad de är utbildade för (och brinner för) - att vårda och ta hand om dem som behöver hjälp eller så begränsas arbetsuppgifterna till att bara göra det lilla som står i patient- eller serviceplanen, dela ut medicinen eller vända på patienten - men absolut inget annat som klienten eventuellt ber om och behöver hjälp med
Det finns förvisso en massa orsaker till att det blivit som det blivit
egenkontroll - allt som görs ska registreras patient- och klientsäkerhet och ett naivt försök att göra jobbet effektivare.
Vi seniorer, som snart är i målgruppen, bävar för den dag vi själva behöver hjälp
Kanske det borde göras, som vi hörde tidigare i dag, att man har på gång i om bildnings- sektorn att man minskar eller befriar vårdpersonalen från onödig dokumentering och rapportering för att istället låta dem koncentrera sig på på sina kärn uppgifter - att vårda och hjälpa dem som behöver omsorg
Kjell Wennström, ordförande